Kalla handen! Jag drömde om den här handen i natt, en hand som jag tecknade för väldigt länge sedan. På samma kladdpapper springer "farbror Blås" omkring och briljerar. Jag tecknade dem samtidigt. Det finns en del annat på det kladdpapperet också. Mysko grejor.
Så här är det:
Drygt 2 månader har gått. Tystnaden är total. Hade han velat träffa mig så hade han gjort det! Så är det! Han vill inte. Tack och farväl. 5 år borta som genom ett trollslag. Ingen vänskap, ingenting. Han bryr sig inte.
Det är nästan så att jag kan se bara handen på honom titta upp ur backen, resten är begravt. Så såg det ut i drömmen.
"En gammal mans hand / kalla handen" Det skulle ju faktiskt kunna vara farbror Blås hand Ska jag skratta eller gråta. Hur kunde det bli så här. Intressant i vilket fall som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar