Jag vet att det finns en stad ovan molnen, målad efter Julio Iglesias

Tavlan är såld i samband med tsunami katastrofen 26 december 2004 - pengarna gick till röda korset. Tavlan är målad efter Julio Iglesias sång och musik. Tyvärr har jag ingen bättre bild på tavlan!

Julio Iglesias - Baila Morena [La carretera] 1995

Jag fick en hälsning från en kvinna genom ett email.

Jag kopierar in hennes korta berättelse.  Dessa radera innefattar ett helt
liv och då ett mycket plågsamt och svårt sådant.

En otrolig vilja och tro måste finnas hos denna kvinna.

"Jag känner igen platserna du målat, jag var där förut på ett besök!
Det var väldigt roligt och se dem igen i dina tavlor. Jag har besökt platserna under meditation.
Jag blev väldigt glad då jag såg dina tavlor, den plats jag besökt är den vackra rosenträdgården!
På tavlan "Jag vet att det finns en stad ovan molnen" förstod jag att det var samma plats,
eller det känns som det i varje fall.  Det var ett tag sen jag var där, men den
platsen har varit den som mest berört mig på ett vis jag knappt kan förklara.
Tror jag försökte rita lite i den vevan, men då jag inte har gjort det så mycket så funkade

det inte riktigt. Och det på grund av mina krav, det blev inte riktigt från hjärtat.
Men jag har blivit lite inspirerad av dina målningar till att kanske prova igen .

Jag har ett behov att dela med mig av vissa av mina upplevelser, men vissa händelser känns
som de blir förstörda då jag berättar om dem. Kanske vore det något och måla istället?
För att återgå till platsen, så när jag skulle berätta om denna plats till mina kära systrar

så fick jag upp, jag tror det är Mio min Mio låten, där de sjunger om rosengården, som var den bästa känslan jag kunde komma i närheten av så de förstod bättre.
Ärligt talat så trodde jag att jag inte skulle komma tillbaks till detta liv när jag var där.

Det var någon som var på väg ner från trappan för och möta mig.

En väldigt guldskimrande energi, (en manlig sådan) någon jag vet så väl vem det är,
men ändå inte? Han och platsen berörde mig så starkt så jag ville bara möta upp, men blev rädd i samma stund för det var som jag förstod var jag var, svårt och förklara.
Jag blev i varje fall så glad då jag såg denna plats i dina tavlor.
Har du varit där? Den andra platsen är tavlan "Hemlängtan",
den påminner också om en plats jag varit på och känt bland annat hemlängtan .

Oj vad denna längtan kan vara stark.
Den upplevelsen i trädgården har jag upplevt då jag mådde väldigt dåligt, var då allt uppdagades om jag säger så. Och jag kände som om allt jag trott på var bara en lögn, (fast jag vetat det hela tiden) och jag fick verkligen kastat i ansiktet vad jag betydde för mina föräldrar,
eller inte betydde rättare sagt, och aldrig någonsin gjort heller. Och att allt annat kom fram också.

Det var då jag tappa tron på livet totalt. Jag har fått välja en gång förr om jag velat
leva eller inte, så denna gång kändes som jag inte orkade längre - nu gråter jag, det gör så ont fortfarande och är mest så sliten och trött på att ha fått kämpa så för och vilja leva ända sen jag var liten, och sen sitter jag här nu och det är en sådan kamp kvar ännu. Ibland är det bara så himla tungt.
I vilket fall som helst så kom jag till en punkt då jag kände att jag måste försöka hitta en mening, ett Bevis för vad livets mening är egentligen. Jag visste att det var mer
än detta liv, (från de upplevelser jag upplevt) men det blev ett måste, typ det sista som återstod.
Så jag köpte böcker om andlighet och det var då jag kom i kontakt med meditationen.

Så jag lärde mig efter böckerna och försökte lita på mig själv vad jag upplevde.
Kändes som det var det sista jag hade och hålla mig fast vid - nu blev det långt.
Men det var det ändå i korta drag som gjorde att jag började
meditera. Och någon gång under denna tid så kom jag bland annat till denna plats.
Kramar från Carina"

14 OKTOBER 2014
Forskning visar: Det finns ett liv efter döden.

Ett liv efter döden - kan det vara möjligt?
Ja, svarar forskarna.
En ny studie visar nämligen att vårt medvetande fortsätter efter att hjärnan lagt av.

Fram tills nu har den utbredda medicinska sanningen varit att hjärnan kan fortsätta leva i max fem minuter efter att hjärtat slutat slå. Men det finns faktiskt fall där personer varit kliniskt döda längre än så - utan att deras hjärnor tagit skada.

Och nu tyder en ny studie på att personer som överlevt hjärtstillestånd varit vid medvetande, trots att deras hjärnor inte fungerat.

Enligt den amerikanska undersökningen, som genomfördes bland 140 patienter som varit "döda" under en begränsad tid, kunde 46 procent av deltagarna minnas fragment på teman som rädsla, djur/växter, ljussken, våld/förföljelse, déjà vu och familj. Två procent kunde komma ihåg att de sett och hört händelser relaterade till återuppväckandet.

Även tidigare forskning har indikerat att hjärncellerna inte upplöses direkt när hjärnan lägger av, utan att det kan dröja timmar innan alla neuroner dör, skriver Medical Daily. De färska resultaten stärker alltså detta.

Enligt forskarna bakom studien pekar informationen på att sinnet och hjärnan kan vara separerade från varandra.

– Så kallade nära-döden-upplevelser kan inte definieras som hallucinationer, sa professor Sam Parnia under en paneldiskussion på The New York Academy of Sciences.