Bakom kröken
Det finns ingen väg tillbaka, jag vill vända åter till det gamla, trygga och invanda, det välbekanta. Men vägen är stängd. Nu ligger en ny väg framför, jag ser den inte tydligt, den skrämmer mig, känns otrygg och obekant, staketen saknas vid vägen! Vägen är ödslig och ensam. Vad finns bakom kröken? ingenting, "eller"! Jag försöker gå tillbaka till min väg, men slås tillbaka hela tiden. Paniken och ångesten lurar i själen, gråten ligger på lur. Den främmande vägen känns tung, varje steg tar emot. Hela tiden gnager det i huvudet "måste, måste!! faller och slår mig hårt, gång på gång, jag vill gömma mig, men det finns inget att gömma sig bakom, det finns ingen som plåstrar om mina sår. Jag faller igen, reser mig igen och hoppas att skadorna inte blir så stora att jag inte kan resa mig mera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar